Nero var den allra bästa av alla hundar! Han finns inte längre med oss här på jordelivet men lever vidare som ett kärt minne. Vi fick lite över elva mycket bra år tillsammans.

Nero och Linus hängde ihop i vått och torrt och Nero var en perfekt "storebror" till sin "lillebror" Linus.

Våren 2002. Spanar på något i fjärran.

Sommaren 2002. Nero tyckte att lantlivet var suveränt skönt. Han strosade runt på tomten och var matte ute var han hennes skugga. Han lekte med sin lillebror Linus och roade sig kungligt med att jaga honom ett par varv runt huset. Han låg som en prydnad under eken och myste i skuggan. Sen det bästa av allt - att kunna vara i skogen på vandring med Linus och människorna.

besökare    © Nina Ekblom