Ännu en lyckad dag - hittade ett litet ben på samma ställe som jag hittade det gigantiska benet igår. Benet från igår vägde hela 1,4 kilo!
Spanar på fåglarna som sjunger för oss. Jag har ingen som helst tanke på att släppa benet.
Snart kommer min nos att bli mörk och fin igen. Solen har den positiva effekten. Visserligen är jag snygg nu med men mörk nos är allt bättre. Benet då? Nej, det släpper jag inte!
Har ni sett vilket ben!! Jag hittade det inne i skogen och jag blev naturligtvis jättestolt.
Det är tungt men jag kämpar glatt vidare med mitt fynd.
Välförtjänt vilopaus. Idag var det fantastiskt väder, solen sken och fåglarna kvittrade. Mitt ben fick följa med hem men människorna tyckte att det skulle stanna utomhus.
Med god syn och med hjälp av pilarna kan man se myrorna som har vaknat till liv i sin myrstack. De var riktigt pigga och arbetade på med de första reparationerna av sitt hem.
Här sitter jag i gränslandet mellan vinter och vår. Hoppas att snön försvinner snart så att vi kan börja lägga spår och sånt igen. Matte är rejält trött på snön och går mest och muttrar om vår och värme när vi är ute.
Det har varit -23 grader här i natt. På lunchpromenaden var det betydligt mildare, "bara" -10 grader. Tur det för jag gillar inte att frysa om tassarna.
Min badplats har genomgått en förvandling och används nu till "skidbacke". Sjön används som travbana. Idag smällde det rejält i isen, det kanske var ett sjöodjur som ville komma upp i solskenet!
